Pseudomutualitet och narcissism

Under sommar och semestertider samlas familj och släkt mer spontant och inte sällan tillsammans på planerade veckolånga träffar för umgänge och samvaro. När artighetsfraser nått sina bäst före datum, kan gamla mönster och cementerade roller framträda mer påtagligt. Det är då ytan av harmoni krackelerar och den verkliga dynamiken i familjerelationerna blir synlig. Det som på ytan verkar vara en sammansvetsad och kärleksfull familj kan dölja en komplex och ofta destruktiv verklighet. Detta fenomen, som kallas "pseudomutualitet", är särskilt vanligt i narcissistiska familjer.

Vad är pseudomutualitet?

Pseudomutualitet är en klinisk term som används för att beskriva familjer där det finns en yttre fasad av enighet och nära relationer, men där de verkliga interaktionerna är dysfunktionella och skadliga. I dessa familjer är den offentliga bilden av samhörighet och stöd en täckmantel för underliggande konflikter, kontroll och emotionell manipulation.

Emotionell dysreglering

I familjer med pseudomutualitet växer barn ofta upp utan tillgång att hantera sina känslor, vilket leder till överdriven anpassning. Barnen lär sig att ignorera sina egna känslor och behov för att leva upp till familjens fasad av harmoni. Detta kan leda till att de blir extremt anpassningsbara, alltid försöker tillfredsställa andra och undvika konflikt. Alternativt kan barnen uppleva att de inte har tillåtelse att uttrycka sina känslor på ett sunt sätt, vilket inte sällan leder till plötsliga och intensiva utbrott när trycket blir för stort.

Rollförskjutningar

I dessa familjer kan barn också uppleva rollförskjutningar där de tvingas ta på sig vuxenroller. Barnen kan känna sig ansvariga för att reglera relationer till syskon eller till och med någon förälder, ett fenomen känt som "parentification". Detta sker när barnet tar på sig ett ansvar att säkerställa en familjeharmoni som egentligen alltid är de vuxnas ansvar. När ett barn växer upp och gör invändningar mot en given livsstil kan den som vuxen bli utsedd till syndabock och få skulden för familjens problem, vilket tjänar till att upprätthålla illusionen av att resten av familjen är harmonisk och fungerande.

Brist på äkta intimitet

Trots den yttre bilden av nära relationer är den verkliga känslomässiga intimiteten ofta begränsad. Familjesamtal kan kretsa kring trivialiteter och undvika djupare, mer känsliga ämnen. Det finns en rädsla för att gräva djupare eftersom detta skulle kunna avslöja de underliggande problemen. Medlemmarna i familjen kan vara ovilliga eller oförmögna att verkligen närma sig varandra känslomässigt, eftersom detta skulle innebära att de konfronterar smärtsamma sanningar om deras relationer.

Kontroll och manipulation

En dominerande familjemedlem, ofta med narcissistiska drag, kan använda olika taktiker för att upprätthålla kontroll. “Gaslighting” är numera ett relativt välkänt begrepp som går ut på att få andra att tvivla på sina egna uppfattningar och känslor, vilket kan leda till förvirring och självtvivel.

Den formen av emotionell utpressning innebär skuldbeläggande, förtäckta hot och skam för att manipulera (ofta någon av) familjens medlemmar att bete sig på ett visst sätt.

Yttre perfektion och elefanter i rummet

Vissa familjer med pseudomutualitet lägger ofta stor vikt vid att upprätthålla en bild av perfektion utåt. Alla vet outtalat vilka samtal som bör undvikas. Yta, framgångar och status får verbaliserat företräde för att dölja interna problem. Detta kan innebära att familjemedlemmar särskilt påtalas att prestera extremt bra i skolan, karriären, socialt och även i sina val av partners. Genom att fokusera på yttre framgång ignoreras eller förnekas de verkliga problemen, vilket hindrar en genuin lösning av underliggande konflikt.

När religiösa urkunder och kulturella normer är vattenmärken i familjestrukturer

Religiösa övertygelser ramar in dynamiken i vissa familjer. Religiös moralism kan också användas som ett verktyg för att upprätthålla pseudomutualitet. En stark betoning på religiösa värderingar kan användas för att skapa en känsla av moralisk överlägsenhet som rättfärdigar kontroll och manipulation inom familjen. Andlig gaslighting innebär att religiösa läror och dogmer används för att förneka eller undertrycka familjemedlemmars känslor och behov. Ord och handling pådyvlar skuld på den familjemedlem som valt att gå sin egen väg och inte lever upp till den religiösa norm som är familjens signum.

Kulturella normer som inte är förhandlingsbara i en familjekonstellation kan också bidra till att förstärka kontrollen och undertrycka individuella livsval, vilket ytterligare cementerar den yttre fasaden av enighet och harmoni. Skulden tillskrivs den familjemedlem som avviker.

Men, jag hade en bra uppväxt…eller?

Att identifiera dessa tecken på pseudomutualitet kan vara svårt när det onormala har normaliserats över lång tid. Förståelse och kunskap är avgörande för att bryta destruktivitet inom familjen. Om du känner igen dig i dessa beskrivningar, kan det vara hjälpsamt att söka professionell hjälp att förstå vilka beteenden du själv utvecklat utifrån dina anknytningsmönster och familjerelationer.

I vissa fall kan det bästa sättet att bryta en destruktiv kommunikationsloop vara att bryta kontakten, åtminstone under en period. Att distansera sig från den narcissistiska dynamiken kan ge individer tid och utrymme att återhämta sig och bygga upp sin egen självkänsla och självförståelse. Detta kan vara en svår och smärtsam process, men ibland är det nödvändigt för att skydda sin egen mentala hälsa och välmående.

Som psykoterapeut vill jag uppmuntra dig som lever i en pseudomutualitär familj att ta steg mot förståelse och helande. Det är möjligt att bryta mönstren av dysfunktion och att bygga en framtid präglad av äkta och hälsosamma relationer. Du förtjänar att leva i en miljö där dina känslor och behov respekteras och där du kan vara dig själv fullt ut.

Besök gärna min blogg för fler inlägg relaterade till narcissism och medberoende

Boka en kostnadsfri konsultation